Kandidatuppsatsen

Abstract (en)
This study investigates the relationship between disfluencies and hesitation by examining how these are reflected in speech rate. Disfluencies such as fillers (“uh”, “uhm”) and repetitions are common in spontaneous speech, but their connection to cognitive processes such as hesitation and uncertainty remains the subject of ongoing research. Using an existing dataset, the study included annotation of various types of disfluencies and analysis of their distribution in relation to speech rate. The study centers around the following questions: Are fillers associated with speech rate, and could this pattern reflect a link to hesitation or uncertainty? Furthermore, do fillers differ from repetitions in how they relate to speech rate — and thus in their connection to hesitation or uncertainty? The results show that speakers use fillers more often during slower speech than they use repetitions. This suggests that underlying processes such as hesitation and uncertainty are more likely to lead to the use of fillers. These can reduce speech rate and more strongly signal hesitation in the face of uncertainty than repetitions do.

Abstract (sv)
Denna studie undersöker sambandet mellan dysfluenser och tvekan genom att studera hur dessa yttrar sig i talhastighet. Dysfluenser såsom fyllnadsord (’eh’, ’ehm’) och upprepningar är vanliga i spontant tal, men deras koppling till kognitiva processer som tvekan och osäkerhet är fortfarande föremål för pågående forskning. Med hjälp av ett befintligt dataset omfattade studien annotering av olika typer av dysfluenser samt analys av deras fördelning i relation till talhastighet. Studien kretsar kring frågorna: Är fyllnadsord associerade med talhastighet och kan detta mönster spegla en koppling till tvekan eller osäkerhet? Vidare, skiljer sig fyllnadsord från upprepningar i hur de hänger ihop med talhastighet – och vad kan det i så fall säga om deras koppling till tvekan eller osäkerhet? Resultaten visar att talare använder fyllnadsord oftare i långsammare tal än de använder upprepningar. Detta tyder på att underliggande processer såsom tvekan och osäkerhet snarare tycks leda till användning av fyllnadsord. Dessa kan sänka talhastigheten och i högre grad signalera tvekan vid osäkerhet än vad upprepningar gör.